Med dagens digitalkameror så öppnas en ny värld där allting är fantastiskt mycket lättare än förr. Det enda som behövs är en normal kamera, lite tillbehör och minimal kunskap. Istället för ett mörkrum så används det fenomenala bildbehandlingsprogrammet Photoshop.

Vad är IR?

IR står för infraröd och det är ljus med våglängder som ligger över det som ögat kan se, 700nm och uppåt. Allting som är varmt avger infrarött ljus, därav infravärme och att man kan känna objekt stråla värme när luften i själva verket är kall.

Vad är IR-fotografering?

Förr i tiden så hade man en speciell film som var känslig för IR-ljus och genom att blockera synligt ljus med olika filter så fick man väldigt speciella foton. Dagens digitalkamerasensorer är också medfött känsliga för IR-ljus. IR-ljuset stör dock vanlig fotografering genom att försämra autofokus eller mätta den röda kanalen. Detta har lösts genom att sätta en IR-blockering framför sensorn. Följden av denna blockering är att det krävs enormt lång exponeringstid för att foto med IR-filter. Så antingen får man ta bort blockeringen (vilket jag inte kommer att gå in på här) eller fota i dagsljus med stativ och välja längsta möjliga exponeringstid, vanligen 30 sekunder. Nackdelen är att motivet måste stå still för att det inte ska bli suddigt, eller så får man välja motiv där det faktiskt är önskvärt med rörelseoskärpa som t.ex. vatten.

Min utrustning

• Nikon D90 med 18-200mm objektiv (72mm filtergänga)
• Manfrotto stativ, fullängd
• Fjärrutlösare
• IR-filter 720nm, 72mm

Att fota med IR-filter

När IR-filtret sitter på objektivet så ser man absolut ingenting genom sökaren därför att filtret har tagit bort allt synligt ljus. Därför måste motivet och skärpa ställas in innan filtret, därav stativet. Stativet bör också vara stadigt så att kameran inte flyttar på sig när man skruvar på filtret. Vid vissa förhållanden så kan mitt objektiv ställa in autofokus även med filtret på men inte alltid.

Kameran sätt i manuellt läge med bländarvärdet helst över f/8 för att få bra skärpa. Jag brukar sätta det så högt som möjligt med exponering 30 sekunder. Högre bländartal ger mörkare bild. Vitbalansen sätts så lågt som möjligt för att inte överexponera den röda kanalen (och för att bilden i kameran ska bli mer lik slutresultatet), på min kamera 2500K. Om kelvin inte kan sättas manuellt så väljs lämpligen ”glödlampa” som vitbalans som motsvarar ca. 2700K. Jag föredrar dock att fota i raw-format för då kan vitbalansen sättas fritt efteråt.

När kameran sitter där den ska så använd exponeringsfördröjning eller fjärrutlösare för att undvika vibrationer.

Efterbehandling i Photoshop

För att följa denna beskrivning krävs grundläggande kunskap i Photoshop CS4.

Originalbilden kan inte användas till mycket, den är mest röd och saknar detaljrikedom.

Originalbild från kamera med IR-filter: f/8, 30sek, ISO200, 18mm

Originalbild från kamera med IR-filter: f/8, 30sek, ISO200, 18mm
Omvandla raw-bild till tif-bild i Photoshop:

1. 1. Öppna raw bilden i Photoshop.
   2. Jag har satt vitbalansen= 2000, tint=0, samt Recovery=100 för att få bort överexponering av rött. Spara som 16-bit tif.
      

      raw omvandling till tif

2. Växla röd och blå kanal
   Lägg till en ”Channel mixer adjustment layer”.

1. 1. 

      adjustment layer

   2. För röd kanal: Röd=0, Blå=100. För blå kanal: Röd=100, Blå=0.
      

      IR bild efter channel mixer

2 – Resultat efter channel mixer

1. Justera Nivåer (levels)

1. 1. Lägg till ”Level adjustment layer”
      

      Justera nivåer

   2. Tryck på auto. Den justerar nivåerna individuellt för varje kanal för att få bra konstrast.
      

      IR bild efter auto level

3 – Resultat efter ”auto levels”

1. 4. Justera färger (Detta och nästa steg beror på kameran och vitbalansen och kan variera)
   1. Lägg till  ”color balance adjustment layer”
   2. Jag har använt -10, 70 och 0 för att få naturliga färger (blå/grön himmel/vatten och vita partier så vita som möjligt).

      

      

      IR bild efter color balance

4 – Resultat efter ”color balance”

1. Ta bort röda stick så vitt blir vitt
   

   Selective Color

1. 1. Lägg till ”selective color adjustment layer”
2. Jag har använt (absolut, ej relativ):
   På röd: Cyan=0, Magenta=-25, Yellow=0, Black=100
   På magenta: Cyan=0, Magenta=-100, Yellow=0, Black=100
3. Slutjusteringar
   1. Som sista steg kan eventuellt kontrast och färgmättnad finjusteras.
   2. Bilden kan lätt göras svart/vit genom ”channel mixer” och ”monochrome”

5 – Slutresulat efter ”Selective color”, minskad färgmättnad och ökad kontast

Fler resultat

IR bild slutresultat Sommaräng

6 – Slutresultat – Sommaräng

7 – Slutresulat – Badplats

Av: David Johansson.

Det synliga spektret går från rött till violett. Våglängder som är längre än rött kallas infrarött (IR) och våglängder kortare än violett kallas ultraviolett (UV).

I kameran så hanteras rött, grönt och blått (RGB) i separata lager. Kameran kan även detektera IR och UV där IR påverkar det röda lagret och UV påverkar det blå lagret.

Ett UV-filter stoppar UV (UltraVioletta) strålar från att komma in i kameran. De kan då ge blåstick i en del situationer där det förekommer mycket UV strålning, som vid fotografering på höga höjder eller snölandskap.

Ett UV filter ger då mer naturliga färger. Ett UV-filter påverkar inte färger eller exponeringstid förövrigt och fungerar utmärkt att alltid ha på objektiver för att skydda mot repor. Det är betydigt billigare att byta ut ett filter än frontlinsen på ett objektiv.

Ett UVMC-filter fungerar på samma sätt som UV med skillnaden att glaset är behandlat med så kallad Multi Coating. Tekniken utvecklades redan på 70-talet och består av multipla lager av ytbehandling där varje lager är anpassat för en viss våglängd. Detta ger ett ökat ljusgenomsläpp, kontrast och skärpa. Alla moderna objektiv är ”Multi Coated”. En annan egenskap som märks ännu tydligare är den minskning av ljus som reflekteras ifrån glaset. Med multi coating så reducerar man de mesta av den linsöverstrålningen som kan uppstå då en ljuskälla lyser snett mot glaset.

Ett UVMC-filter är dyrare men det är helt klart värt det om man fotar mycket utomhus. Ett annat sätt att minska linsöverstrålning (lens flare) är att använda motljusskydd.

Testutrusning:
Nikon D90 med Nikkor 18-200mm 3.5-5.6 ED DX VR
UV filter 72mm
UV MC filter 72mm
45w 5500K lågenergilampa
Manfrotto stativ

Första bilden visar att direkta reflektioner minskar med UVMC (höger) jämfört med UV (vänster).

Andra bilden visar att UVMC ger (nästan) lika lite linsöverstrålning som utan filter.

UVMC-filter är absolut värt de extra pengarna!

Av: David Johansson.

Flera artiklar av David se här och här.

Vad är ett gråfilter?

Som namnet antyder så fungerar filtret helt enkelt så att det minskar på ljuset som kommer in i kameran. Det har en neutral grå ton vilket gör att alla färger behålls oförändrade. ND står för Natural Density och filtren finns i skalorna ND2, ND4, ND8, ND64, ND1000, ND10000 och ND1000000. De vanligaste att få tag på är ND2, 4 och 8, vilka också säljs på www.tvspelsweb.se där jag köpte mina två ND8 filter. Filtret släpper igenom ljus enligt formeln 1/ND dvs. ND2 släpper igenom 50%, ND4 25% och ND8 släpper igenom 12,5% av ljuset.

Varför ska man använda gråfilter?

Jag kan komma på två anledningar att använda gråfilter.

• Det ena är om man ska fota i extremt ljusa förhållanden och inte vill minska bländaren, man vill alltså ha kort skärpedjup t.ex. om man fotar ett träd som sticker upp ur snön en solig vinterdag men vill ha en suddig bakgrund. Exponeringstiden kanske då blir så kort att man helt enkelt måste använda ett gråfilter.
• Det andra är om man vill förlänga exponeringstiden utan att påverka bländaren t.ex. om man fotar vatten som rör sig och det är så ljust att bländaren helt enkelt inte räcker till eller att man vill behålla ett kort skärpedjup (=stor bländare=lågt f-tal), samtidigt som man vill ha det där drömlika vattnet. Den kombinationen är helt omöjlig att återskapa i bildbehandlingsprogram såsom Photoshop och i det läget är gråfilter enda lösningen som jag ser det. Högre ND tal betyder mindre ljusgenomsläpp och i själva verket så kan man öka exponeringstiden ungefär lika många gånger som talet anger, dvs. med ett ND8 filter så blir exponeringstiden ca 8sek om den var 1sek utan filter.

Kopplar man på flera ND filter på varandra så multipliceras talen, dvs. ND8+ND8=ND64, eller enligt formeln 1/8/8=1/64.

Resultat

Utrustning: Nikon D90, AF-S Nikkor 18-200mm 1:3.5-5.6 G ED DX, Stativ, Fjärrutlösare, 2x ND8
Omgivning: Skugga, dagtid

Som bilden visar så har jag använt ett relativt lågt f-tal men ändå kunnat fota med 15 sek exponeringstid. Hade solen varit framme så hade jag fortfarande kunnat få ungefär samma resultat. Exponeringstiden är 75ggr längre i den nedersta bilden eftersom mina filter var något mörkare än specifikation, vilket bara är positivt i mitt fall som köpte de för att kunna fota just sådana här bilder.

Av: David

Alternativ till macro

1)      För att komma riktigt nära ett motiv så finns det lite olika metoder. En metod är att använda en kompaktkamera med kort närgräns. Man kan fånga helt ok bilder med en bra kompaktkamera men man öppnar upp för så många fler möjligheter med en systemkamera. ”Problemet” med en systemkamera är att optiken är uppbygd på ett annat sätt för att kunna släppa in så mycket ljus som möjligt. Detta gör att närgränsen för ett normalobjektiv ofta är såpass hög att det är helt omöjligt att komma lika nära ett motiv som med en kompaktkamera. På mitt objektiv, 18-200 mm har jag en närgräns på 50cm. Tack vare den höga brännvidden, 200mm, så kan jag komma så nära att 10cm täcker hela bildbredden. Mitt andra objektiv 18-55 har en närgräns på 28cm och då kommer jag ytterligare lite närmare, 6,5 cm täcker hela bildbredden som närmast vid 55mm brännvidd.

2)      Vill man komma närmare, så kan man använda sig av ett makro objektiv. Ett ”äkta” makro objektiv har en avbildningsskala 1:1 vilket betyder att man kan komma så nära att motivet blir lika stort som bildsensorn i kameran, i mitt fall med nikon D90 (CMOS DX sensor) så blir det 23,6 x 15,8 mm. Motivet blir alltså nästan 3ggr större än med 18-55mm objektivet. Problemet med att köpa ett bra macro obektiv är det kostar mellan 3000-7000 kr.

3)      En tredje metod är att använda det så kallade Close-up filtret vilket kostar ca. en hundralapp och är nästan lika bra och passar på ditt nuvarande objektiv. Så om du är som mig och kanske vill foto macro någon gång ibland så är det ett extremt välmotiverat köp.

Close-up filtret

Filtret finns i fyra olika styrkor, +1,+2,+3,+4 och +10 och med olika gängstorlek för att passa till just ditt objektiv. Förstoringsgraden anges i Dioptri och högre värde ger större förstoring vilket i sin tur gör att närgränsen för objektivet minskar. (Dioptri +4 betyder att linsens brännvidd är 25cm 100/25=4). Du kan alltså komma närmare motivet och fortfarande få skärpa. Det går också bra att skruva på flera filter ovanpå varandra för ytterligare förstoring (placera alltid det starkaste närmast kameran). Eftersom mitt 18-55mm objektiv har kortast närgräns så köpte jag ett +10 och ett +4 (52mm gänga) ifrån www.tvspelsweb.se och några resultat presenteras nedan. En annan anledning till att inte köpa Close-up till 18-200mm objektiv är att det är svårare att få bra skärpa pga. hög brännvidd. Det är också dyrare med Close-up filter med 72mm gänga.

Att tänka på

Högre brännvidd medför kortare skärpedjup. Kugghjulet i min bild blev suddigt i toppen fastän att jag hade bländare 20 och det bara är 5mm högt! Jag kan inte svära på att två +10 filter hade fungerat, förmodligen kommer man så nära att objektivet skuggar motivet. Min lins var bara 45mm ifrån.

Resultat

Utrustning: Nikon D90, AF-S Nikkor 18-55mm 1:3.5-5.6 GII ED, Stativ, Fjärrutlösare, Haida Close-up +4 och +10.
Inställning: ISO200, f/20, 55mm, 0.62sek, 12.5Mpixel

Med +10 och+4 kom jag alltså lika nära som med ett macro objektiv, vilket kan ses på linjalen (27mm jämfört med med macro 23.6mm).

Av: David J