Kamerafilter

Med ett CPL-filter (Cirkulärt Polarisations-Filter) kan man enkelt, genom att bara vrida lite på yttre delen av filtret, få bort reflektioner i fönster, vatten, datorer och annat som kan få för sig att spegla sig. Detta är ett väldigt bra filter och hos kamda.se kostar det endast 169kr för storleken 58mm som är en av de vanligaste storlekarna.

Jag personligen tycker det är ett väldigt smart filter då det inte bara tar bort reflektioner utan man kan även få bilderna ex. mörkare – är det väldigt ljust ute kan det vara till pass.
Man kan verkligen lyfta fram himmelens riktiga färger istället för att få den sådär vit den kan bli, eller man kanske vill fotografera någon möbel – ex. vitrinskåp om man ska sälja det, då kan de ju vara skönt att slippa se en spegelbild av sig själv i glaset – med CPL filtret kan du lätt trolla bort den spegelbilden!

Filtret är väldigt lätt att använda, skruva fast det enkelt på objektivet och börja lek! Vrid åt olika håll och lär dig själv hur du kan använda det, det lättaste sättet är att prova sig fram själv.

Jag har sen i vintras tänkt göra denna artikel och har då en bild från då och ett par bilder från denna vår (2013)

Såhär blev resultaten:

Utan CPL-filter


Med CPL-filter

Utan CPL-filter

Med CPL-filter

Utan CPL-filter


Med CPL-filter

Utan CPL-filter


Med CPL-filter

Man kanske inte riktigt tror det när någon berättar om det, det låter ju ganska magiskt och otroligt, men när man testar det själv och ser med och utan filter-bilder så tycker man det är underbart och bra!

Sen orkar man inte alltid sätta sig och göra bilder ljusare/mörkare i photoshop eller liknande, då är filtret till bra användning eftersom man med filtret kan mörka ner bilden och så vidare.

Jag kan starkt rekommendera filtret! Det är helt enkelt underbart och absolut prisvärt.

Av Jessica Widh

Jag har CPL-filter till alla mina objektiv, det är helt klart en favorit! Man kan både få bort och
få fram blänk i t.ex. vatten och fönster men även få mycket skarpare och färgrika bilder –
utan att ens öppna dem i photoshop eller något annat redigeringsprogram!

Filtret skruvar man bara på objektivet, som med vilket annat filter som helst. Sedan får man
vrida lite på det för att få fram de olika effekterna.

Igår var jag och fotade gravstenar åt en kyrka vilket var riktigt svårt eftersom det hade regnat
och stenarna var blöta och blanka vilket gjorde att det var riktigt svårt att få fram texten på
dem och få dem behagliga att se på. Då satte jag på mitt CPL-filter, vred på det och med det
tog jag bort det hemska blänket efter vattnet. Såhär:

Utan och med CPL-filter.

Filtret är som sagt också jättebra att använda om man vill få lite starkare och klarare färger.
Man gör precis likadant som jag beskrev ovan, och så kan man få sådana här resultat:

Utan och med CPL-filter.

Det blir faktiskt en riktigt stor skillnad vilket är otroligt skönt ifall man inte orkar lägga in alla
bilder i photoshop och fixa & trixa.

Filtret är verkligen något jag rekommenderar vid fotograferingar på glas (fönster, flaskor…)
eftersom man kan få bort reflektionen av sig själv, smidigt och bra!

Av Ida Myrin

Jag har testat ett CPL-filter som förbättrar färgerna avsevärt mycket och gör bilden både djupare och mer färgskarp. Istället för att redigera bilden efteråt så får du de starka och klara färger du vill ha på en gång. Här nedan följer tre olika bilder med och utan CPL-filter.

Som ni ser så lyfter filtret fram den klarblå himlen och de gröna bladen. Bilden ser inte längre livlös och tråkig ut, utan effekten blir vackrare och härligt färgstark. Med CPL filtret så kan man öka eller minska effekten genom att snurra på ringen längst fram på filtret. Här får ni samma motiv fast jag har vridit på ringen så att färgerna blir ännu skarpare än innan.

Detta resulterade i att himlen blev mörkare blå och bladen ger en härligt grön kontrast. Om du vill fota närbilder med CPL- filter så är det absolut inga problem, färgerna blir fortfarande skarpare och bilden mycket mer livlig.

Jag är mycket nöjd med mitt CPL och kommer använda det ofta. Filtret är lätt och smidigt att ta med sig och tar bara några sekunder att skruva på/av. Att kunna få så skarpa och färgrika bilder utan redigering är verkligen alla fotografers dröm!

Fördelar: Färgrikare, skarpare och livligare bilder. Slipper redigering för bättre färg.

Nackdelar: Ger sämre effekt i skuggiga/mörka miljöer.

Av Rebecca Andersson

Det här är ett filter som främst används för att minska oönskade reflektioner i t.ex. vattenytan eller i glas. Det finns även vissa solglasögon som tar bort sådana reflektioner. Ljusvågorna som går genom filtret går enbart åt ett håll istället för åt flera håll som det blir vid t.ex. vattenreflektioner.

Att använda polariserat glas i solglasögonen tar liksom filtret bort reflektioner från snö, vatten och is. Kameran slipper bli bländad av ett jobbigt ljus med filtret.

CPL-filtret kan man skruva på för att få rätt styrka på den önskade effekten. Man ser i kamerans sökare skillnaden när man skruvar på filtret så det är enkelt att leta sig fram till den effekten man vill få fram.

Filtret framhäver också färger, t.ex. en blå himmel.
Se dessa bilder:

CPL Filter

CPL Filter

Av: Fotograf Annie Fredriksson.

anniesfotografier.blogg.se

Fler artiklar av Fotograf  Annie Fredriksson.

Jag gillar att fota vatten så då tänkte jag prova på ett CPL filter.

Vatten fotografering med CPL Filter

Vattenfotografering med CPL Filter

Lite information om CPL:
Cirkulärt polarisationsfilter (CPL) minskar oönskad reflektion från exempelvis vatten och glas.
Färger får ökad mättnad och ser klarare ut. Förbättrar kontrasten mellan en blå himmel och vita moln.

Jag provade att fota glas och vatten. Skillnaden var väldigt synlig ifall man hade på filtret när man fotade vatten. Vattnet blev klarare och mycket ”renare”. Rekommenderar CPL starkt till de som gillar att fota vatten eller glas. Definitivt ett favorit filter.

Av: Nicolina.

Flera artiklar av Nicolina.

Nu har jag även testat ett Cirkulärt polarisationsfilter från kamda.se. Det har absolut blivit ett favoritfilter direkt!

Med ett polarisationsfilter tar du bort speglingar i bläkande föremål som t.ex fönster, skärmar och vattenytor, dessutom får man en bättre färgåtergivning och kontrast, bra för att få fram den där vykortsblåa himlen.

Filtret skruvar man enkelt fast på linsen, det är två glas där det ena kan vridas för att få fram den effekt man vill ha, alltså hur mycket ”blänk” du vill ha eller ta bort.
Något som man ska komma ihåg när man använder ett polarisationsfilter som är ganska viktigt är att man förlorar två stegs exponering, och med det menas att med filtret blir bilden lite underexponerad (mörkare) än vad den skulle ha blivit utan filtret.

Fotograferar du mycket landskaps tycker jag att du absolut ska skaffa dig ett polarisationsfilter.

Om detta filter har jag inte hört någon kritik eller något som varit dåligt. Själv har jag heller inget dåligt att säga om filtret, det gör det som det ska och skärpan är som den ska.

Av: Caroline Dahlén

Flera artiklar av Caroline.

Cirkulärt Polarisationsfilter (CPL)
För några veckor sedan fick jag hem ett efterlängtat CPL-filter från kamda. Men det har varit så otroligt grått och regnigt väder den senaste veckan så det har hindrat mig från att testa detta filter.
Jag gjorde nu ett snabbt test utanför mitt jobb och såhär blev resultatet med och utan filter.

Filtret minskar reflektioner från exempelvis vatten och glas. Dessutom som ni ser på bilden nedan, så framhävs himlen mer med filtret än utan. Så detta är verkligen ett filter som kommer att bli mycket användbart nu när snön snart kommer!

Av: Linda-Pauline

Det finns inget ”vitt ljus”!
Ljus är elektromagnetisk strålning. Det strålningsområde som människoögat kan uppfatta spänner över våglängdsområdet 3900 Å (Ångström) till 7700 Å. Under 3900 Å kallas strålningen ultraviolett ljus, över 7700 Å kallas den infrarött ljus.

”Vitt ljus” är den optiska effekt som uppstår då alla våglängder inom det synliga området blandas samman i ögat (synsinnet). Vi kan dela upp det ”vita ljuset” igen: med ett prisma: visar alla grundkomponenterna i våglängdsområdet, med ett filter: sorterar ut bara en viss våglängd (= färgton) ur ljuset.

Polarisation = ordning och reda
Polarisation innebär att det elektriska fältet förflyttar sig i ett eller annat plan (det magnetiska fältet bortser vi ifrån här – det saknar betydelse för själva förklaringen). Ljuset från vår källa – solen, en glödlampa – har naturligtvis olika ljuskaraktärer (blandningsförhållandet mellan de olika strålningsvåglängderna – saknar också betydelse i just detta sammanhang), men ingen speciell polarisationsriktning – m.a.o. det är opolariserat. Enkelt uttryckt: det är ingen ordning alls på polarisationen. Med ett färgat filter kan du plocka ut just den våglängd (= färgton) som du är intresserad av. Med ett polarisationsfilter kan du plocka ut den polarisation du är intresserad av.

Polarisationsfiltret är ett staket!
Du står framför ett staket, bestående av höga, vertikala spjälor med ett visst fritt mellanrum mellan varje spjäla. Du skall överlämna något, t.ex. en bok, till någon på andra sidan. Hur gör du? Du håller naturligtvis boken vertikalt ( d.v.s. i läge 0°) och skjuter in den genom ett mellanrum. Skulle du hålla boken horisontellt (d.v.s. i läge 90°) skulle du inte kunna få över boken till andra sidan. Polarisationsfiltret är ett ”staket” som du dessutom kan vrida i önskat läge 0° – 180° och därmed välja ut vilken polarisation du vill släppa igenom, respektive spärra. Med polarisationsfiltret kan du – till skillnad från boken – dessutom delvis släppa igenom eller spärra det aktuella polarisationsfältet. Men självfallet kostar det något: en del av ljuset släpps ju inte igenom: du tappar ett bländarsteg (eller i praktiken faktiskt lite mer).

Reflektion = polarisation
I vissa sammanhang reflekteras ljuset mer eller mindre när det träffar en yta eller ett föremål. Vi säger att föremålet är mer eller mindre blankt. Nu kommer det intressanta.

Ljus som träffar föremålet/ytan vinkelrätt, reflekteras opolariserat. Träffar det ytan snett (inom vissa vinklar), kommer det att reflekteras polariserat!

Det innebär t.ex. om belysningen träffar ytan/föremålet i samma riktning som du själv fotograferar, har du ingen användning av ett polarisationsfilter! Bilderna visar effekten av ett polarisationsfilter:

Fig. 1: Dataskärmen belyses från sidan av en lampa. En reflex uppstår i skärmens matta yta.

Fig. 2: Polarisationsfiltret vrids till ett läge där reflexen undertrycks nästan totalt (resterna beror på att infallsvinkeln inte är optimal – vissa delar av reflexen är fortfarande opolariserad). Det innebär att vi nu ställt in filtret så att det står 90° mot reflexens polarisationsriktning = reflexen kommer inte igenom staketet!

Fig. 3: Här är filtret inställt till 0°, d.v.s. i samma polarisationsriktning som reflexen. Det du ser är alltså bara själva reflexen! (Och dessutom lite smuts på skärmen…)

Så om det är blänk i kromen på en amerikanare från 50-talet, eller om det är solblänk i vattnet en sommardag så vet du nu att dessa reflexer är polariserat ljus. Och med hjälp av ditt optiska staket kan du filtrera bort det. Under förutsättning att du inte har solen direkt i ryggen…

Är himlen blå ute i rymden?
Nej, den är svart, kolsvart. Först är det viktigt att vara medveten om att luft är en materia. Den består alltså av molekyler. Det finns det inte ute i rymden. Dessutom har olika ljusvåglängder olika reflektionsegenskaper. Korta våglängder (d.v.s. det blå ljuset) reflekteras mer än långa.

När solljuset träffat jordens atmosfär kommer det att kollidera med luftmolekylerna och till viss del reflekteras. Eftersom de korta våglängderna är lite piggare, är det framförallt dessa som reflekteras och sprids och vi uppfattar därför att himlen är blå (fast det är den ju inte…). På kvällen (och naturligtvis även tidig morgon) när solen står lågt har ljuset en betydligt längre sträcka att förflytta sig i vår atmosfär innan det når jordytan. Och då har också en stor del av den ”blå” strålningen filtrerats bort i atmosfärens molekylbrus. Nu är det strålning åt det gul/röda hållet som dominerar (längre våglängd), den sprids inte på samma sätt, utan går rakt fram. Därför orkar den också mer…

Varför gör polariseringsfiltret himlen blåare?
Det gör det inte. Det bara ser ut så.
Det ljus som reflekteras av luftens molekyler är delvis polariserat. Och förvisso innehåller det en betydande mängd blått (eftersom den våglängden reflekteras mest), men det innehåller också en viss del polariserat ljus av de övriga färgtonerna. Och med ditt polarisationsfilter, ditt optiska staket, kan du reglera hur stor del av detta polariserade ljus som du vill ta bort, i förhållande till det icke-polariserade ljuset.

Det vi får är en subtraktion – minskning – av luminansvärdet i signalen. Himlen blir inte blåare, men den blir mörkare, vilket kan upplevas som om den blir mer mättat blå.

Den lilla andelen polariserat ljus av andra färgtoner filtreras också bort, vilket innebär att även dessa andra färgtoner blir mörkare – eller upplevs som mer mättade. Relationen mellan de olika färgtonerna behålls alltså.

För de av oss som tillbringat ett liv inom televisionens tekniska värld, är detta inget märkligt. I TV-tekniken (färg-) talar vi om fyra olika signaler:

Y-signalen, som enbart är bildens ljus- och kontrastvärden. Y-signalen ger alltså en ren svart-vit bild. De övriga signalerna heter R-Y, G-Y och B-Y, vilket är den röda, gröna och blå signalen, utan sitt luminans- och kontrastvärde. Lägger man samman dessa signaler får vi en RGB-signal, vilket kanske verkar bekant även för personer i datavärlden…

När polarisationsfiltret synes göra himlen blåare, är det samma effekt som om vi på TV-apparaten drar ner bara ljuskontrollen (luminansen). Bilden blir mörkare och kontrasten hårdare. Men det är samma blåa himmel. Så lite fusk är det ju faktiskt…

Utan polarisationsfilter                                                      Med polarisationsfilter

Inför din kommande rymdfärd
Så om du planerar en rymdfärd så vet du nu att bilder ut i rymden blir bara svarta – det finns inga luftmolekyler som kan reflektera solens ljus. Å andra sidan, vänder du kameran mot jorden med sin atmosfär, så ser du en bild av vår vackra blå planet. Och nu vet du varför.

TELEVISOR
Lars E. Lindhe

Av: Anna Blomdahl

Jag är inte på något sätt en proffsfotograf. Jag vet knappt om jag ens vill kalla mig för fotograf. Men däremot så är jag en entusiast! Jag har fotograferat sedan jag var 6 år gammal, och såhär 17 år senare så har jag fortfarande inga planer på att sluta. Det jag alltid har varit intresserad av att föreviga är natur. Vackra vyer på skiftande höstfärger, åkrarna som bildar det skånska lapptäcket, färgsprakande himlascener. Men jag har aldrig blivit nöjd med bilderna. Aldrig någonsin. När jag var liten och fick de framkallade bilderna i postlådan så minns jag hur oerhört besviken jag blev av de mörka färgfattiga bilderna med låg kontrast. Under åren har jag bytt upp mig till bättre och bättre kameror. Men inte ens nu när jag har en digital systemkamera så blir jag nöjd med naturbilderna. Jag blir frustrerad över att jag varje gång måste redigera bilderna i datorn för att få fram färgerna som jag såg dem med mina ögon när jag tog bilden. Och en sak som är svår att redigera bort är den ljust blekgnistrande tonen som ligger över mina landskapsbilder. Det var bara nyligen som jag fick lära mig att fantastiska landskapsbilder bara är ett polarisationsfilter bort.

Ljus är ett nyckelord. När man fotograferar så kontrollerar hur mycket ljus som ska komma in i kameran (bländartal) och hur lång tid det ska komma in i kameran (slutartid). Det går att läsa om i vilken fotobok som helst. Men något som man som nybörjare sällan får lära sig är att man ibland också bör kontrollera vad för sorts ljus som ska komma in i kameran. Om du använder ett polarisationsfilter för att sortera bort det polariserade ljuset så får du blåare himlar, starkare färger, högre kontraster och mindre blänk i dina bilder. Titta på bilden nedan för exempel. De bilderna är enbart beskurna för att lättare kunna se skillnaderna. I övrigt är de helt oredigerade.

Eftersom det inte är alla som har fysik som sitt favoritämne så ska jag kort försöka mig på att förklara vad det är som händer med ljuset. Ljus har en våglängd, det betyder att ljus svänger med extremt små svängningar (som är så små att det inte går att uppfatta med blotta ögat). Det går alltså inte spikrakt fram. Om ljus träffar en blank yta så reflekteras det, det skickas alltså vidare. Det kan ske på glasrutor, vatten, snö, trädens blad och så vidare. Faktum är att reflektionsblänket också ses i himlen, eftersom solljuset reflekteras mot mikroskopiska små vattendroppar som finns i atmosfären. När ljuset reflekteras så blir en del av det (i somliga fall, vilket avgörs av vinkeln, inget alls) opolariserat ljus. Och det är det man vill undvika om man vill ha klara färger och inget reflektionsblänk. Med ett polarisationsfilter ser man till att man bara får med sig det polariserade ljuset in i kameran.

En annan bra sak med polarisationsfilter är det faktum att man måste snurra på dem, och på det sättet ökar eller minskar man mängden ”blänk-ljus” som kommer in i kameran. Hur mycket man ska vrida på det beror bland annat på vinkeln det opolariserade ljuset har. Men man behöver inte göra uträkningar för sådant, utan man ser tydligt i sökaren om man har lyckats stänga ute eller dämpa blänket samtidigt som man snurrar på polarisationsfiltret. För man vill kanske inte alltid få bort allt blänk.

Bra att veta är att polarisationsfiltret är att om man har det på kameran så tappar man 1-2 bländarsteg i ljusstyrka. Bilden blir alltså lite underexponerad (för mörk) i och med att man sätter det här glaset framför objektivet. Detta är dock enkelt löst genom att man ökar exponeringskompensationen (brukar stå i manualen för kameran hur man gör). Men det är en bra sak att känna till, så att man inte tror att man har gjort något fel om man får för mörka bilder.

Man bör också veta att även om man kan få bort blänket från i princip alla ytor så gäller inte detta metall. Istället för att se det som något dåligt (personligen anser jag inte att metallblänk brukar vara några problem) så kan man utnyttja det. När det gäller till exempel smyckefotografering så gör ett polariseringsfilter att man kan ta fram de vackra färgerna i stenar och färgdetaljer samtidigt som man har kvar det vackra smyckesblänket (för detta är en situation när man faktiskt vill ha blänk).

Polarisationsfilter kan man köpa i i princip alla fotoaffärer.
Mitt eget kommer från kamda.se.

Fler artiklar av Anna B.