Anna’s Grå-Filter

Hur använder man ett gråfilter?

ND-filter, Neutral Density Filter, Gråfilter, alla är de namn för en och samma sak: ett grått glasfilter som används för att reglera hur mycket ljus som kommer in i kameran. Den gråa färgen som filtret har påverkar inte färgen på ljuset som släpps igenom, utan det är bara själva ljusstyrkan som påverkas. Oftast finns det en filtergänga ytterst på dessa, eftersom de fungerar utmärkt att kombinera med andra filter. Till exempel så kan man skruva på flera stycken gråfilter efter varandra för att släppa igenom minimalt med ljus, eller så kanske man vill ha ett effektfilter eller polarisationsfilter ytterst.
Med och utan gråfilter. Dessa två bilder är tagna med likadana inställningar: ISO100, 1/6s., f/5.6. Det enda som skiljer dem åt är att fotografiet till vänster är taget genom ett gråfilter (ND8). Här ville jag ha en viss slutartid för att få med hur vinden rör lite grand vid blommorna. Eftersom jag inte kunde få större slutaröppning än 5.6 så var mitt enda alternativ att använda ett gråfilter. Utan gråfilter blev bilden överexponerad (bilden till höger).

Det ett gråfilter används allra mest till är bilder på rinnande vatten. Om man till exempel vill fotografera en bäck eller ett vattenfall, så kan det bli mycket snyggt att använda lång slutartid. Det får vattnet att se ut som flytande silke. (Se mitt bildexempel här nedanför, där jag har använt ett gråfilter från tvspelsweb.se) Problemet som uppstår om man inte har ett gråfilter kommer genom att slutartiden måste vara lång, flera sekunder minst. Och tas bilden i dagsljus kommer den då att bli överexponerad, alltså helt vit. För att rätta till det kan man ändra till en liten bländaröppning (=ett stort bländartal), se till att använda lägsta möjliga ISO-värde, och även exponeringskompensera. Men det här räcker aldrig om det är dagsljus man befinner sig i. Det enda som hjälper då är att använda en eller ett par gråfilter.

En annan sak som gråfilter är användbart till är när man vill kunna kontrollera skärpedjupet bättre. Alltså, hur pass suddig bakgrunden blir om man fotograferar till exempel en blomma, eller ett porträtt. Är man ute i dagsljus och gör det så behöver man använda en mindre bländare (=högt bländartal) för att bilden inte ska bli överexponerad. Men om man använder en mindre bländare så blir bakgrunden inte sådär vackert suddig som det behövs för att riktigt lyfta fram ett subjekt. Använder man ett gråfilter kan man använda en större bländaröppning (=lågt bländartal), för ljusflödet in i kameran blir inte lika starkt.

Det finns också tonade gråfilter. De är mycket användbart vid landskapsfotografering, som ju oftast involverar himlar. Då blir himlen något mörkare medan resten av landskapet bibehåller sin egen ljusstyrka. Halva det tonade gråfiltret är alltså ett gråfilter, medan den andra halvan är vanligt genomskinligt glas.


Med och utan gråfilter. Genom att använda längre slutartid när man fotograferar vatten kan man få det att se lite magiskt och dimm-liknande ut. Ju längre slutartid desto bättre. Fast jag använde ett gråfilter (ND8) på bilden till vänster kunde jag bara komma upp i 3 sekunders slutartid innan bilden blev för överexponerad. Bilden till höger är tagen utan gråfilter, och slutartiden fick stanna vid 1/100 sekund.

Gråfilterna kan ha namn som till exempel ND4 och ND8 (där ND står för Neutral Density, engelska för gråfilter). Om man använder ett ND8 blir slutartiden 8 gånger längre, jämfört med en bild tagen utan gråfilter. Och detta utan att ändra vare sig ISO-värde eller slutaröppning. Nu när vi ändå är inne på siffror så kan jag berätta hur man räknar när man använder flera gråfilter på samma gång; har man både ett ND8-filter och ett ND4-filter påskruvat på samma gång blir resultatet ND32. Talen ska multipliceras med varandra, inte adderas.

Av: Anna Blomdahl.

Alla artiklar AnnaB.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *